Måttsund

Foto: Bernhard Dragseth

Måttsunds gårdar och dess människor under 400 år

Under många år har jag ägnat mig åt att forska om Måttsunds by. Det har resulterat i en bok som blev klar i augusti 2010.

Där kan man läsa om byns gårdar och de familjer som bott där fram till 1950-talet. Även soldater och s.k. inhyses familjer finns med. Vissa familjers anor har kunnat följas ända till 1500-talet.
Därför har jag gett boken namnet ”Måttsunds gårdar och dess människor under fyrahundra år”.
 
Den innehåller också:
Gamla och nytagna foton av personer och de hus som fanns i byn omkring 1950.
Fäbodvallar, bomärken, skolbyggnader, handelsbodar mm
Exempel på köpehandlingar, arvskiften, jordrannsakningar mm.
Enkla kartor över olika delar av byn.


Boken är inbunden
och omfattar 400 sidor
Pris: 250:-

Finns att köpa hos mig. Ring eller maila.
Den finns också hos
Måttsunds Intresseförening och hos
Lulebygdens Forskarförening

Måttsund nummer 8 Humbla

En av byns äldsta gårdar är Humbla, som på lulemål uttalats Håmbel.

Namnet fick gården efter två soldater, som ägt, brukat och bebott den under tidigt 1700-tal. Dessa var Anders Andersson Humbla och hans svärson Mårten Nilsson Humbla. Även Anders Humblas bröder, Erik och Johan Andersson tjänade roten en kort tid, men de stupade som mycket unga.

De nuvarande ägarna, är Ingrid och Stefan Olsson. Jag har inte kunnat finna att någon av byns gårdar har ägts och bebotts av samma släkt under lika lång tid som nummer 8 Humbla. Ingrid Olsson f. Andersson utgör den fjortonde generationen av ägare till den gård som åren 1595- 1622 ägdes av hennes farfars farfars farfars farmors farfars farfars far Hans Jönsson.

Jag har tagit ny kontakt med Leif Boström, som är en mycket duktig och välkänd släktforskare och hjälpte mig när jag skrev boken om Måttsund. Han tror att släktkedjan kan göras ännu längre, eftersom Hans Jönsson antas vara svärson till Knut Nilsson (Knut i Motthesundha) som är upptagen i Bågaskattelängden 1546. I så fall är Knut Nilsson Ingrids farfars farfars farfars farmors farfars farfars morfar och hon generation nummer 15. Huruvida Knut Nilsson i sin tur är son till Nils Olofsson, som enligt jordeböckerna 1543 och 1546 är ägare till Måttsunds näst största hemman, är alltför ovisst.

Bostadshusets ålder är svår att fastställa.
Vid renovering 2006-07 fann man årtalet 1704 inristat i en av timmerväggarna. Det antogs vara det år som huset fick sin vindsvåning, men kan också vara det ursprungliga byggnadsåret. Då upptäcktes också spår av eldsvåda. Att gården har utsatts för bränder, finns belägg för.

När den sjuttioårige f.d. soldaten Anders Andersson Humbla avled i maj 1763 uppgavs dödsorsaken vara kvävning i samband med eldsvåda. Anders Humbla lyckades rädda sitt hus den gången, men det kostade honom livet.
Nittio år tidigare, 1671-73 hade gården beviljats
"skattefrihet för lyden brandskada”.

Då ägdes gården av Anders Humblas farfar, Anders Hansson, som avled redan 1674, troligen endast omkring fyrtio år gammal.
Därefter är det hans änka Brita som svarar för gården. Hon beskrivs som en ”
uthfattigh knechtänkia med 2 koor” samt att gården dessutom ”lidit missväxt”.

Själv har jag fått veta att Gammelstads kyrka kunde byggas och utsmyckas med bland annat det altarskåp, som byggdes i Antwerpen omkring 1520 och kostade 900 mark silver. Det var en jättesumma som lulebönderna uppges ha betalat kontant och vittnar om traktens rikedom under denna tid.

Vad hade hänt därefter?

Förklaringen är att från och med 1560-talet, under hela 1600-talet och de första årtiondena på 1700-talet utsattes människorna i Norrbotten för svåra påfrestningar, även om de varierade mellan åren.
Sträng kyla, långvarig missväxt, boskapspest som minskade antalet kreatur med mer än hälften.

Ständiga utskrivningar av soldater, varav många stupade, ledde till en ökning av antalet äldre medan knappt några ungdomar fanns kvar på gårdarna.
Jordbruken förmådde inte betala de allt högre skatter som orsakades av det ständiga krigstillståndet och antalet skattebefriade gårdar ökade också kraftigt. Både folkmängd och antalet gårdar sjönk.

Det är svårt att föreställa sig att den fattiga änkan Brita kan ha byggt huset, trots att 1728 års Hemmansrannsakning uppger, att det ”för nöd skull var sammanplockat av gamla hus”.

Det stämmer inte, eftersom Humblagården är byggd av rejält timmer och ovanligt grova stockar. Och hur förklarar man årtalet 1704? Det överlåter jag till andra forskare att reda ut.

Att ingen annan gård i Måttsund kan presentera en lika lång lista, där gården ärvts från far till son/dotter, är jag övertygad om. Det bör vara helt unikt.

 

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

29.07 | 16:30

Hej! Så trevligt! Maj-Britt minns jag mycket väl.
Kontakta mig gärna på mail. ingvik32@gmail.com

...
29.07 | 14:45

Hej Ingrid, Väldigt intressant läsning om Kvarterbo där min mamma Maj-Britt Jarl (dotter till Elin och Arvid Adamsson) växte upp. Jag vill gärna köpa boken.

...
19.05 | 16:52

Hej! När du känner dig klar med städningen får du gärna komma hit och hugga i. Sådan mor sådan dotter, haha.

...
19.05 | 13:45

Det låter lagom ansträngande 😁.

...
Du gillar den här sidan