Aktuellt

14 januari Nu är glada julen slut.......

Den här sidan borde jag aldrig ha startat, inser jag nu, när ingenting skrivits på en hel månad.
Men jag gör en ny "kraftansträngning" och ett nytt försök.

"Nu är glada julen slut, slut, slut....” sjöng vi i skolan på 1940-talet, när vi träffades igen efter jullovet. Jag anar att dagens skolelever aldrig har hört den och sjunger andra sånger.

Än står min plastgran kvar på balkongen, medan det mesta pyntet transporterats till förrådet.
Jag tar det lite lugnt med det som är kvar och siktar på att det hamnat på rätt plats före påsk.

Nu ser jag fram emot sol och vår, att snö och is ska smälta så jag, utan att riskera benbrott, vågar gå ut och ibland kunna sitta på balkongen och njuta av en kaffekopp.

13 december Lucia

Lucia har firats här också. En klass från Skvaderns Gymnasium har underhållit med välkända sånger och Kajutan var fullsatt av åhörare.
Vid vackert dukade bord bjöds också på kaffe och lussekatt.

På fotot här intill ser barnbarnsbarnet Flora längtansfullt på några lussekatter. Det måste ha varit 2018 som jag knyckte det från facebook och hennes mamma skrev:

"Nästa år, Flora. Jag lovar!"

Läs gärna om storebror Folkes bekymmer inför Luciafirandet för några år sen under
"Ur barnamun"!

 

28 november 1:a Advent

Det måste varit i augusti, som jag skrev här senast. Min första mening:

"På den här sidan har det inte hänt mycket de senaste månaderna." skulle passa som inledning nu också.
Nu gäller det att minnas och dessutom vore det nog lämpligt att som rubrik skriva dagens datum.
Därför kommer jag att göra det i fortsättningen.

Det är första advent och i eftermiddag var vi som bor på Trygghetsboendet bjudna på uppträdande, musik, sång, lotteri, kaffe, saffransbulle och pepparkaka.

Vi fick sjunga välkända julsånger själva också. Allt var gratis, en del var skänkt av företag som levererar mat hit (tror jag). Alla verkade mycket nöjda, precis som jag.

Jag har flyttat.

Ja, på den här sidan har det inte hänt mycket de senaste månaderna. Däremot har det hänt en hel del i mitt liv. De flesta av mina släktingar, vänner och bekanta vet det förstås. Om någon, som inte har facebook, har missat det så berättar jag nu.

Jag har flyttat från lägenheten på Neptunigatan till Trygghetsboendet på Norra Kajen. En liten lägenhet på 40 kvadratmeter. Storleken räcker för mig. Det är ganska skönt att tvingas göra sig av med en del. Det största problemet är att så få vill ha det jag inte har plats för, inte ens om de erbjuds överta det gratis.

Midsommarafton 2021

Midsommarafton, om jag räknat rätt, är det min åttioåttonde. Det har nog hänt att jag känt mig piggare än i dag under flera av dem.


Efter att jag i morse baxat på mig stödstrumporna, skrudat mig i vita långbyxor och en vit top, blev jag lite fundersam! Kan en gammal käring klä sig ”helt i vitt” även om det är midsommarafton? Dessutom kommer jag att sitta ensam i min balkong nästan hela dan.

 Det var då jag kom ihåg Frödings dikt, som jag en gång i tiden kunde utantill. Om jag skulle testa mitt ”gammelminne”, som jag inbillar mig finns kvar nånstans. 

Jag gör ett minnestest! Vilken lycka att jag kan förstora texten på datorn. Nja-a, det blev väl inte stort A och inte ”med nöje godkänt” heller.

Tre av de nio verserna hade jag glömt, men om jag hade fått hjälp med de allra första orden, hade jag kanske klarat dem. (detta är förstås en mycket dålig ursäkt)

 Så här diktade Fröding (min version slipper ni läsa):

Fjorton dagar efteråt

De viska, de tassla, de nattliga vindar,
i parkens konungsliga ekar och lindar,
det brusar i skog och i fors och i såg
och tyst gå de månvita skyarnes tåg.

Och månskenet strålar och strålarne leta
sig in genom fönstren till fröken Agneta,
och tankarna komma och tankarna gå,
de dansa, de dansa en dans på tå.

”Nål och sax och vax och tråd,
krona, krans och silkevåd,
nu skall bröllop stunda,
tänk att heta Hennes Nåd Höök till Ekelunda.

Tio tärnor skall jag ha,
flickorna på Appelsta, flickorna på Gata.
kusin Ebba? - hon blir bra,
Ebba, hon kan prata.

Jag skall vara helt i vitt,
släp förstås, och snibb och snitt
à la ́mode för året,
upplöst hår, som faller fritt,
slöja över håret.

Jag ska vara söt och blyg,
titta törs en knappt i smyg
på sin kära fästman,
mamma gråter, bred och dryg
harklar prosten Wästman.

Låt mig se! - Jo, ’vill du ta
denna Klara Lydia Julia Agneta?’
Då ska Malkolm svara: ’Ja,
det kan herrn väl veta!

Sedan är det jag som svär: ’
Vill du hava denne här
Malkolm Höök till make?’
- ’Ja då, jag och Malkolm är som hysk och hake!’

Sen skall prosten hålla tal,
grant och dumt med lång moral,
alla lyss andäktigt,
hejsan, hoppsan, sen blir bal,
bröllopet var präktigt!

Men vill Malkolm säga från:
’Skåpet här, i denna vrån,
jag rår om kabyssen’,
slår jag till ́n med toffeltån, s
en så ska jag kyssa ́n.” 

 

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Katarina | Svar 19.05.2021 16:52

Hej! När du känner dig klar med städningen får du gärna komma hit och hugga i. Sådan mor sådan dotter, haha.

Kenneth | Svar 19.05.2021 13:45

Det låter lagom ansträngande 😁.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

08.01 | 11:50

Kära Ingrid. Denna berättelse är något av det mest gripande och intressanta som jag läst om livet på 1800-talet och det handlar om "gamla vänner" från Attsjö!

...
02.01 | 21:07

Det är inte ofta jag är inne på sidan och därför har jag inte lagt märke till din kommentar. Tack för berömmet! Jag ämnar möblera om och mycket återstår.

...
18.12 | 23:08

Spännande livsöde gällande Jonas Jonsson! Tänk vad man kan hitta när man kommer lite snett i sin egen forskning och kommer in på en kompis anor. Tack!

...
19.05 | 16:52

Hej! När du känner dig klar med städningen får du gärna komma hit och hugga i. Sådan mor sådan dotter, haha.

...
Du gillar den här sidan